fredag 5 februari 2016

Om att kasta sten i glashus

Ett ämne som är och som troligen alltid har varit omdiskuterat är religion. Den har under långa perioder varit påtvingad för att under andra vara frivillig eller förbjuden. Vi har idag i vårt sekulariserade samhälle ett stort motstånd mot mycket inom religion och saker som tros ha samband med den. Debatten är allt annat än nyanserad och religionen beskylls för lite av varje. Jag tänkte i detta inlägg diskutera detta närmare.


Vad är religion?

En vanligt missuppfattning är att religion enbart är tro på högre makter och texter i någon gammal bok där de mest vidriga saker förkunnas. Det är dessutom så att det finns män (gärna med långa skägg) som tror på de här sakerna och lever efter något som skrevs för tusentals år sedan. Detta leder till förtryck av vissa grupper i samhället och krig utkämpas om vems gamla texter som egentligen är de rätta. Man tillämpar även uråldriga metoder när det gäller rättsskipning och äktenskapen är allt annat än frivilliga och jämställda.
Sammanfattningsvis något som vi som moderna och bättre vetande människor absolut inte kan befatta oss med, eller?

Faktum är att många av de saker jag räknar upp ovan faktiskt finns inom de flesta religioner jag känner till. Detta är djupt tragiskt på alla sätt.
Om vi nu har som utgångspunkt att religion är ungefär som jag har beskrivit ovan stöter man dock omgående på besvärande saker. Precis allt det som beskrivits ovan finns ju eller har ju funnits även då religion har varit frivillig eller förbjuden (även bland de som inte har någon religion alls). Detta betyder alltså att religionen inte kan sägas har orsakat de beskrivna företeelserna, i alla fall inte ensam. 

Nej religion är i grunden samlingar av idéer som används för att underlätta livet i olika samhällen. De här idéerna är utformade så att människor på ett enkelt sätt ska kunna veta hur de ska bete sig mot varandra, vad som förväntas av dem och framförallt vad som är förbjudet. För att få folk att inte bryta mot dessa principer talar idéerna dessutom om vad som händer om man skulle missköta sig.
Religionen har också ofta svar på vilka belöningar man kan förvänta sig om man är trogen dessa idéer. Med tanke på hur stark ställning religionen har haft under väldigt många år kan man misstänka att den rent av varit en förutsättning för att skapa drägliga och fungerande samhällen.

Praktiska svar

Religionen kan sägas vara ett uttryck för våra mänskliga heuristiker (genvägar vi använder när vi tänker, tumregler). Den levererar svar på livets allra svåraste frågor vilket hjälper folk i både med och motgång. Att få enkla svar på mycket svåra frågor har ofta en lugnande effekt och där har religionen bistått med en hel del. De som läst vad jag skrivit tidigare kan uppfatta detta som paradoxalt eftersom jag brukar påpeka att svåra problem sällan har enkla lösningar. Detta är helt sant men religionen har här en fördel jämfört med exempelvis medioker vetenskap. Den fördel jag tänker på här är att religionen till skillnad från mycket annat sätter rimliga gränser för kunskapen.

Ett annat sätt att säga att man inte har en aning är ju exempelvis "det vet bara Gud" . Religiösa personer finner alltså tröst i att överlämna de svåraste problemen och funderingarna till en högre makt. 

När det gäller texterna kring vilka man bygger religionen är de ofta skrivna i lite kryptisk stil och med liknelser. Detta betyder att det är principerna som är det viktiga och inte alltid exakt vad som står. Detta är också en mycket praktisk lösning eftersom man då kan applicera samma text på mängder av problem. Givetvis, som starka religionsmotståndare ofta påpekar, står det en del vidriga saker i de mest kända religiösa texterna. Detta kan kan på inget sätt försvaras men efter att ha dykt ner lite djupare i två av dem, bibeln och koranen, måste jag säga att det mesta inte är särskilt kontroversiellt. Mycket handlar om sunt förnuft och principer varpå vårt samhälle fortfarande vilar. Utvidgar man de rättigheter och skyldigheter som de fria männen har i dessa skrifter till att gälla alla, ja då är de utomordentliga rättesnören.

Jag kan verkligen rekommendera denna läsning eftersom man får en större förståelse för helheten. Denna helhet saknar de flesta jag diskuterar med eftersom det stora flertalet inte läst en enda sida i dessa böcker eller ännu värre litar på diverse andrahandskällor. Alla har naturligtvis rätt till en åsikt men den kan omöjligt tas på allvar om man inte är bekant med materialet, för övrigt en grundläggande princip i alla sammanhang.   

Det finns stora problem

Det råder absolut inget tvivel om att religion bidrar till en hel del problem, låter det paradoxalt med tanke på vad som står ovan? Inte alls utan saker kan vara bra och dåliga på samma gång. Problem uppstår när människor hittar legitima sätt att bete sig illa. Religionen är ett sådant sätt att legitimera maktutövning och på olika sätt få sin vilja igenom. Detta gäller dock inte bara vad vi vanligtvis ser som religion utan vilka uppsättningar av idéer som helst.

De flesta skulle nog inte kalla kommunism eller nazism för religioner men faktum är att de också är uppsättningar av idéer som man kan använda för att legitimera vedervärdiga handlingar. Dessa ideuppsättningar agerar alltså verktyg för att uppnå vissa mål. Detta talar starkt mot religion eftersom det visserligen inte är verktygen som utför handlingarna men de underlättar genomförandet (När ska USA inse att skjutvapen underlättar för de som önskar livet av folk??) 

Det blir här extra besvärligt eftersom äldre religiösa texter alltså är skrivna med lite svävande stil och kan tolkas på lite olika sätt. Ren bokstavstolkning blir oerhört farlig eftersom det som sagt står en del vidrigheter i dessa texter. Bokstavstolkar man blir det således svårt att bortse från det uppenbart förlegade och även om man även följer det som är bra till punkt och prickar väger det självklart inte upp för det dåliga. Det är av yttersta vikt att motverka bokstavstolkarna, oavsett religion, och framför allt undvika att barn i tidig ålder utsätts för olika typer av extrema tolkningar.

Vetenskap är vackert

Jag älskar vetenskap och följer med stort intresse mänsklighetens framsteg på det vetenskapliga och tekniska området. Man bör dock vara försiktig med att tro allt för hårt på vetenskapens möjligheter och tempo. Det räcker att läsa några få böcker från antiken (rekommenderas varmt) för att inse att vi på det stora hela har lärt oss väldigt lite de senaste 2000 åren. Mycket har självklart utvecklats men de grundläggande frågeställningarna kvarstår fortfarande i hög grad.

När det gäller exempelvis etik eller hur vi ska formera samhället vet vi faktiskt inte mycket mer idag än vad vi gjorde då. Vi har också lärt oss förvånansvärt lite om hur vi människor faktiskt fungerar, både som individer och i grupp.  Av detta faktum borde följa stor ödmjukhet, en ödmjukhet som dessvärre ofta saknas.

Argument som jag ibland hör från religionsmotståndare är att de inte tror på en massa trams utan de är moderna människor som tror strikt på vetenskap och på det som kan bevisas. Problemet med det argumentet är ju att i princip ingenting av det vi kallar vår värld kan bevisas. Ett annat vanligt argument är av typen att jag tror inte på någonting fören jag har sett det. Detta är heller inget bra argument eftersom man gör sig skyldig till ett klassiskt misstag, man tar avsaknad av bevis som bevis för avsaknad. Det är dessutom djupt ologiskt att förkasta religion och samtidigt tro stenhårt på (pseudo)vetenskap.

Man kastar här på något sätt sten i glashus eftersom medioker vetenskap hela tiden förser oss med en massa falska samband, alltså precis det som religionen brukar kritiseras för. I den meningen sitter man i detta fall rent av i samma båt. Religionen har dock, som jag skrev tidigare, den fördelen att den har hittat ett sätt att leva med sin okunskap. Det har inte de som blint tror på vetenskap på samma sätt vilket leder till att avståndet mellan det man tror att man vet och det man faktiskt vet ofta blir obehagligt stort. Självförtroendet blir lätt alldeles för stort när man tror att något är sant så fort det är "vetenskapligt". 

Rätt utförd och med lite mindre allvar i tolkningarna är vetenskap dock oerhört viktigt och självklart bland det bästa som finns.

Religionen är antifragil

Om vi tänker oss att de som kämpar mot religionen har rätt, världen vore bättre utan den. Då kommer vi till nästa problem, hur blir vi av med den? Detta ser vid första anblick knepigt ut men faktum är att det troligtvis är betydligt svårare än vad vi ens kan tänka oss. Detta resonemang bygger jag på att människor som motarbetas eller åläggs förbud tenderar att tror ännu hårdare på sina idéer. Religionen blir således starkare ju hårdare man kämpar mot den. Vi pratar alltså om en antifragil företeelse som när den utsätts för påfrestning blir starkare. Av detta skäl är det troligtvis ingen bra ide att kämpa mot den om man vill bli av med den. Att prata om att "plocka bort" religionen är således en ickefråga eftersom det över huvud taget inte är möjligt.

Religion och Sverige

Ännu ett argument man brukar få höra från religionsmotståndare är att sekulariserade länder fungerar bättre, titta bara på Sverige! Det är ju dock inte helt sant eftersom många stater där religionen är stark fungerar utmärkt medan det omvänt finns många sekulariserade stater som har problem. Kopplingen mellan just Sveriges framgångar och det faktum att vi är relativt sekulariserade är också högst oklar.

Att något fungerar på ett visst ställe betyder dessutom inte att det är lyckosamt på andra. Historien är betydelsefull på ett sätt som vi inte har en chans att överblicka helt och hållet, traditioner och vanor är kanske av större vikt än vi tror vilket gör att försök till stora ändringar av system ofta har en enorm baksida.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar