torsdag 5 januari 2017

Teknikens under

Tekniken löser problem men skapar också nya, detta samtidigt som livsproblemen förblir orörda.



(O)möjligheternas tid


Den tekniska utvecklingen de senaste seklerna har varit ingenting annat än makalös. Framstegen inom vetenskap och teknik har gått oerhört snabbt och processen accelererar alltmer. Människan har på många sätt dragit nytta av dessa vinningar och stora delar av världen lever idag ett mycket mer bekvämt liv än tidigare generationer. Vi har enorma möjligheter till interaktioner och chansen till miljarder kontakter. Detta har hjälpt till att samla folk för revolutioner, givit en röst åt de som tidigare inte hade någon och givetvis förenklat vardagen på många sätt. Vi tar oss enkelt till till nya platser och vi kan samtala med människor som befinner sig på en helt annan plats än den vi själva är på. Samhället har blivit mer specialiserat och arbetet för överlevnad har underlättats. Samtidigt som allt detta har medicinska upptäckter räddat mängder med liv och minskat lidanden världen över. Vi vet idag mer än någonsin om både inre och yttre förhållanden.

Det är inte önskvärt eller överhuvud taget möjligt att stoppa denna skenande utveckling.




Det är inte på något sätt paradoxalt att använda och njuta av tekniken samtidigt som man inser dess begränsning.


Nya lösningar intar världen hela tiden och med alla de ovan nämnda fördelar har det infunnit sig en känsla av att alla möjligheter ligger öppna. Det är också till viss del sant och det mesta tyder på att det i framtiden kommer uppstå saker vi inte ens kan föreställa oss, precis som det gjort för generationer innan oss.

Men detta betyder på inget sätt att tekniken kan hjälpa oss med våra djupare problem. Tekniken löser problem men skapar också nya. Fördelarna är i någon mening samtidigt nackdelar eftersom det mänskliga problem tekniken verkar ha löst genast uppkommer i en annan skepnad.

Saker jag räknade upp i inledningen har skapat enorma fördelar men faktiskt också enorma nackdelar. Internet har hjälpt människor att göra sin röst hörd men det har också hjälp regimer att kontrollera sin befolkning. Teknik inom exempelvis kirurgin räddar många liv medans tekniken också gjort "moderna" krig möjliga med ett enormt lidande som följd. Industrialiseringen och utvecklingen av transporter har skapat välstånd och frihet men samtidigt också miljöförstöring vilket medfört stort lidande på vissa platser och gör så alltmer. Medicinen räddar liv och minskar lidanden men ger också upphov till död och lidanden. Felbehandling- och överbehandling inom sjukvården (iatrogenik) är en av de enskilt största dödsorsakerna vi har och ändå kan man misstänka att mörkertalet är enormt eftersom många av dessa bevis hamnar på de tysta bevisens kyrkogård.           

Andra nackdelar är att tekniken i många fall spär på människors onda och barbariska sida. Man kan numera skadar människor utan risk för sitt eget skinn (i alla fall på kort sikt) på olika sätt. Människor kan idag bli dödade av drönare vilka styrs från helt andra platser. Att kränka och hota i stort sett vem som helst är idag möjligt via nätet. 
När risken för det egna skinnet försvinner så blir det enklare att göra saker utan eftertanke, ett problem som från upplysningen och framåt vuxit sig allt större. 

Poängen här är inte att tekniken är dålig, bara okontrollerbar. Den används till mycket gott men också mycket ont. Den utvecklingen har vi ingen möjlighet att styra. Att tror att vi ska kunna göra oss av med nackdelarna och behålla fördelarna vittnar om utopiskt tänkande. Det har exempelvis nyligen höjts röster för att Facebook ska införa publicister som tar ansvar för att innehållet är korrekt och sant (vad nu det innebär). Det vore säkerligen i så fall början till slutet för just det nätverket eftersom poängen skulle gå förlorad, d.v.s. möjligheten för var och en att uttrycka sig så som man önskar. Det vore ungefär som att tvinga flygbolagen att kapa vingarna och låta dem transportera kunderna längs marken. Man skulle fortfarande kunna åka flygplan men poängen skulle gå förlorad och folk skulle troligen välja andra alternativ.  

Att ta det onda med det goda här betyder också dessvärre att hat och hot via nätet inte går att stoppa på annat sätt än att hitta spår och lagföra i vanlig mening. Människor är av naturen gjorda för att älska men också för att hata. Precis som John Gray menar är människan av naturen god men också barbarisk. Uttryck för detta möjliggörs av tekniken men vi har ingen möjligheter att med teknikens hjälp ändra på våra grundläggande mänskliga förutsättningar. Internet är okontrollerbart och människor har ett behov av att uttrycka vad de tänker och känner. Den kombinationen talar för att nätet även i fortsättningen kommer att bestå av saker som är vackra såväl som vedervärdiga.   

Mänsklig ironi är att svaren på frågorna som tekniken har skapat allt som oftast försöker lösas med mer teknik. Att tro att vi ska kunna rädda jorden och mänskligheten med teknik är visserligen en god tanke men också naiv. Problemen är inte av teknisk art och kan då heller inte fullt ut lösas med teknik eller vetenskap. Problemet är istället en växande befolkning som ska samsas om allt färre resurser. Detta är i längden ohållbart vilket talar för att konflikter på sikt bara kommer att öka.  


Man kan naturligtvis fråga sig varför man ska fundera över nackdelarna med "modernitetens"utveckling över huvud taget. Man riskerar att av vissa uppfattas lite bakåtsträvande men detta kommer oftast från neomaniker (personer som obetingat tycker att allt nytt är bättre än allt gammalt). En sådan svart-vit syn ger sällan trevliga och givande diskussioner. Poängen är att med en lite nyanserad inställning till utvecklingen kan kanske förhoppningsvis fördelar på ett lite bättre sätt vägas mot nackdelar även om, som sagt, processen i sig inte går att kontrollera. Det handlar inte om att försöka stoppa utvecklingen (vilket som sagt varken är önskvärt eller möjligt) utan mer om att fascinerat följa framstegen med ett kritiskt öga och utan farliga utopiska illusioner.   



Jag kan ibland sympatisera med Schopenhauer som menar att det är paradoxalt att vilja leva utan att lida då lidandet är en grundbult i livet självt. Att detta skulle kunna ändras genom vetenskap och teknik är inte särskilt troligt.  

     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar